Offer

Det är så lätt att bli ett offer.
Det är så lätt att bli ett offer.

Att tänka att alla andra har så perfekta liv, är så lyckliga. Fastna i självömkan.
Jag försöker hålla de känslorna borta, försöker vara lugn och säker.
Det går ibland. När jag är ensam, inne på mitt rum, lyssnande på min musik, kan jag känna mig lycklig, stark och osårbar.

Men när jag kommer ut bland folk och ser alla dessa vackra, självsäkra, sorglösa unga människor är det så lätt att hamna där. Bli ett offer.

Jag tänker ofta att om jag bara träffar någon löser sig allt.
Samtidigt tänker jag att jag inte får tänka så, inte får bli desperat.
Men det är svårt att mota bort längtan.
Mycket mycket svårt.

För några år sedan hade Norge en låt i eurovisionen som hette Hold on, hold on, be strong.
Det är mitt mantra just nu.
Jag stålsätter mig.


Idag tog jag och Kaja tunnelbanan in till stan och shoppade kläder, en sysselsättning som jag inte är särskilt förtjust i. Det blev en klänning och en halsduk för min del, dock. På Buchanan Street i centrum av Glasgow var det en gatumusikant som spelade Caledonia och då kände jag mig plötsligt väldigt lycklig över att vara här.

Jag är förkyld. Stannar kanske inne ikväll trots att det är sista kvällen i Freshers' Week och jag egentligen borde dansa desperat på GUU till 6 AM.