Hej.
Läste just igenom mina gamla inlägg från förra hösten, då jag just hade kommit hit. Det var intressant. När jag läser dem slås jag av hur jag har förändrats sen dess, men också av hur mycket som är just the same. Hmm.
Måste nog säga att jag var rätt vilsen under hela höstterminen. Det var på vårterminen som saker och ting började arta sig, som jag började känna mig hemma här. Och det är väl förståeligt. Allt har ju sin tid.
Den senaste veckan har varit riktigt bra.
Känns som sagt bra att ha kommit igång med studierna igen.
Som jag redan berättade blev jag ju ganska överväldigad av svårighetsgraden i min gaeliskakurs. Det har kanske lättat lite nu, dock.
Vi har reading classes två gånger i veckan, då vi läser en bok (med ganska enkelt språk) högt och översätter mening för mening. Det är faktiskt väldigt bra träning och jag måste säga att jag känner mig stolt över att verkligen kunna läsa en bok på gaeliska! Dessutom gillar jag professorn vi har under de timmarna. Han är för övrigt från Irland och kan iriska också.
Angående dendär energy saving bla bla texten som vi skulle översätta förstår jag fortfarande inte hur vi kunde få en sån uppgift.
Som tur är bestämde jag och min kompis Caitriona (som är i min gaeliskagrupp) oss för att göra det tillsammans, så nu har vi tillbringat några timmar med att översätta engelskan till nånslags hemgjord pidgin-gaeliska. Nåja, vi har fått det gjort i varje fall. Och roligt hade vi, dessutom!
På tal om gaeliska var jag i torsdags på Oidhche Failte (welcome evening)på Department of Celtic and Gaelic, en tillställning där de bjuder på vin och lite ätbart och berättar om vad de har för program inom institutionen.
Det var riktigt trevligt. Jag betalade medlemsavgiften till Comunn Oiseanach igen, drack vin och pratade med en massa människor.
Efter det sade Ricky (en annan i min gaeliskagrupp som jag känner från ifjol) att de skulle till Park Bar (pub där jag varit med "gaeliskagänget" ett antal gånger) så jag och Caitriona hängde på. Kvällen gick, det var tänkt att vi skulle gå till GUU efteråt, men hur det var hamnade vi på en fest i en Gaelic Flat istället.
De har nämligen nånting sådant på universitetet: det är typ tio studerande som pratar flytande gaeliska som bor tillsammans och ska prata gaeliska med varandra och samtidigt ordna gaeliska events. Man måste t.o.m. ansöka för att få bo där. Lite märkligt låter det ju, men idén är kanske inte så tokig.
Anyway, vi gick dit och det var helt fantastiskt. De som bodde där var förstås där, plus en massa andra människor med anknytning till gaeliska.
Plötsligt tog någon fram en fiol och började spela lite, och sedan kom min klasskamrat Tony fram med en säckpipa och började spela och någon spelade gitarr och så drog någon fram ett keyboard och det blev med andra ord värsta konserten! (Det verkar nämligen vara så att alla som har anknytning till gaeliska också är musiker. )
Sen var det nån tjej där som började sjunga lite puirt a beul och sen började alla sjunga en massa gaeliska sånger tillsammans.
Det var med andra ord helt galet, och som sagt helt fantastiskt!
Jag pratade med mer folk än jag kan komma ihåg; jag var den enda där som inte var skotsk och folk tyckte nog jag var lite exotisk.
Det var så härligt att få ett sånt där "I've come to the right place"-moment igen! Så trevliga människor och så roligt (och det här har jag skrivit om förr) att den här fantastiska kulturen ännu är vid liv, och bland unga människor dessutom!
Det där var alltså i torsdags och jag var ledig i fredags, vilket jag behövde. Jag hade nämligen varit ute med Nordic Society i onsdags också och kunde känna det i kroppen.
Två utekvällar i rad alltså. Det är nästan så att jag känner av det ännu.
Men det känns bra att äntligen göra något igen, att det händer saker i mitt liv igen. (Och nu vet jag var de har de bästa festerna: i the Gaelic flat of course!).
Och så är jag glad över att ha blivit så bra vän med Caitriona. Jag har alltid tyckt att jag borde få fler skotska vänner, och nu har jag en som är det. Skotsk alltså. Dessutom är hon så söt och trevlig.
Det är roligt att umgås med andra än mina flatmates. De är okej, men ibland kanske, ja...jag vill inte säga tråkiga, men...olika mig.
Det är bara det att jag tycker om att leva lite ljuvt studieliv ibland Jag tror inte jag behöver utveckla den meningen ytterligare.
De här gaeliska-människorna vet hur man har roligt och lever ljuvt studieliv. Med besked.
Jag hade tänkt plugga idag, men det blev inget. Jag gick en promenad längs med min favoritrutt vid Kelvin Walkway istället. Solen sken (!), jag lyssnade på Skerryvore och det var allmänt härligt.
Imorgon ska jag gå till bibioteket dock, det har jag bestämt. Får inte bli lat igen.
Minns någon förresten den där töntiga Tingeling-låten som var i svenska melodifestivalen för typ två år sen (alltså inte som tävlingsbidrag utan som allmän underhållning)?
Av någon outgrundlig anledning vaknade jag i morse med den i huvudet (!?) och bara måste kolla upp den. Så nu har jag suttit och kollat "Tingeling goes Russia" på Youtube ett antal gånger och fnissat och känt mig löjlig för att jag tycker den är så kul.
Ah well, typiskt oproduktivt ännu-sliten-efter-festande beteende gissar jag. Imorgon blir en produktiv dag dock.
Bye.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar